Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.

Bakgrund: Att monitorera och bed?ma blodtryck ?r vanligt f?rekommande inom intensivv?rd. Ett adekvat blodtryck ?r av stor vikt f?r den kritiskt sjuka patienten och intensivv?rdssjuksk?terskan ?r ansvarig f?r att monitorera och vidta ?tg?rder f?r att uppn? ett adekvat blodtryck. Tidigare forskning visar att det finns skillnader i blodtryck uppm?tt med invasiv och icke-invasiv m?tmetod.

Större delen av vÄrt arbete baseras pÄ en vecka dÄ vÄr lÀgenhet blev ett gömstÀlle för Sara, efter att slÀktingar som hotat henne till livet, Ànnu en gÄng hittat henne. Idag Àr begreppet hedersmord nÄgot de flesta kÀnner till. Dock har vi svÄrt att i den svenska kulturen sammankoppla hedern med mord. I vad grundar sig hedersmord, beror det pÄ religion, kultur eller gamla seder? Vad Àr bakgrunden till att mÀn dödar kvinnor för att upprÀtthÄlla en familjs heder? Vi vill belysa detta Àmne och pÄvisa konsekvenser som drabbar de utsatta.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med utgÄngspunkt i intervjuer med fem mÀn. I fokus Àr deras patriarkala rötter, deras förutsÀttningar för integration och deras syn pÄ heder. Syftet med denna studie Àr att fördjupa förstÄelsen för hur mÀn med patriarkala rötter upplever sin integrationsprocess i det svenska samhÀllet. MÄlet Àr att uppnÄ en förstÄelse för och insikt i de faktorer som Àr vÀsentliga för dessa mÀns integration men ocksÄ de omstÀndigheter som motverkar integration. De forskningsfrÄgor som legat till grund för studien var: Vilka skÀl har de haft för att flytta till Sverige? Hur har de etablerat sig i det nya landet? KÀnner de sig delaktiga i det svenska samhÀllet? Vilka förÀndringar har skett i familjestrukturerna? Har synen pÄ heder förÀndrats sedan migrationen till Sverige? Hur definierar de begreppet heder i dag? Resultaten analyseras utifrÄn den tidigare presenterade forskningen samt teorier som förÀndringar i patriarkala familjestrukturer, det civila samhÀllet, stat, marknad, familj och kollektivism kontra individualism.

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina?s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John?s and Mark?s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model.

Hedersproblematik Àr ett omdebatterat Àmne i media och de senaste Ären har en stor del av debatten rört diskussionen kring kulturrelativism. Uppsatsens syfte Àr dels att förklara kollektivets betydelse i hederskulturen samt lyfta fram hur denna kommer till uttryck, men Àven att förklara vilka brister kulturrelativismen har haft pÄ myndigheters arbete kring hedersrelaterat vÄld och förtryck samt vilka konsekvenser dessa brister har bidragit till. Vi har tillÀmpat en kvalitativ metod och samlat in vÄr empiri i form av semistrukturerade intervjuer med ett narrativt förhÄllningssÀtt. I vÄrt teoriavsnitt har vi anvÀnt begrepp sÄ som kultur, panoptikon, patriarkatet och etisk relativism. Dessa begrepp har utgjort en grund för analysen av vÄr empiri som vi har delat upp i olika kategorier utifrÄn dessa.

Hedersproblematiken förknippas oftast med islam, hedersmord och hedersrelaterat vÄld, men om man belyser hedersproblematiken utifrÄn ett annat perspektiv kan man öka förstÄelsen för en kultur vars traditioner och seder inte överensstÀmmer med det vÀsterlÀndska samhÀllet. Syftet med uppsatsen har dÀrför varit att undersöka betydelsen av hedern, familjen och kulturen hos fem unga kvinnor med rötter frÄn mellanöstern samt huruvida dessa aspekter pÄverkar eventuella frihetsbegrÀnsningar i kvinnornas vardagsliv. Metoden för att undersöka detta har varit genom kvalitativa intervjuer dÀr de unga kvinnorna fick möjlighet att fritt berÀtta om sina liv.Heder, familjen och kulturen betydde mycket för kvinnorna och visade sig ocksÄ pÄverka deras förhÄllningssÀtt till specifika regler och normer. FrihetsbegrÀnsningarna var omfattande hos de unga kvinnorna i jÀmförelse med svenska kvinnor. Det Àr dock viktigt att understryka att dem inte upplevde sig sjÀlva som förtryckta utan snarare som en medmÀnniska i en kultur som skiljer sig Ät frÄn andra kulturer..

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgÄngspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund Àn svensk och deras berÀttelser, söker jag svar pÄ följande frÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon fÄr ett dÄligt rykte? Arbetets fokus ligger pÄ unga kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i förestÀllningen att kvinnor inte sjÀlva besitter egenskapen att vÀrna om sin kyskhet i manssamhÀllet. För att bli accepterad i samhÀllet krÀvs att mannen Àr hederlig och att kvinnan har skamkÀnsla.

Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att ur ett kvinnligt perspektiv undersöka ryktets innebörd för familjens heder och hur familjens heder bevaras respektive förloras. Med utgÄngspunkt ur fem kvinnor med annan etnisk bakgrund Àn svensk och deras berÀttelser, söker jag svar pÄ följande frÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar ryktet familjens heder och vad riskerar en kvinna om hon fÄr ett dÄligt rykte? Arbetets fokus ligger pÄ unga kvinnor frÄn Mellanöstern och deras syn pÄ begreppet heder, hur denna bevaras respektive förloras. I Mellanöstern har hedern sin grund i förestÀllningen att kvinnor inte sjÀlva besitter egenskapen att vÀrna om sin kyskhet i manssamhÀllet. För att bli accepterad i samhÀllet krÀvs att mannen Àr hederlig och att kvinnan har skamkÀnsla.

SjötÄget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrÀtt med syfte att stÀlla de ansvariga för misslyckandet till svars. KommissorialrÀttens protokoll har utgjort den hÀr undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrÀttens arbete, dess organisation, retorik och metod, men ocksÄ att analysera de tankemönster och vÀrderingar som prÀglade och styrde dess handlingsmönster. Det stÄr klart att kommissorialrÀttens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utstrÀckning delade ett antal förestÀllningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och Àra.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka varför och pÄ vilket sÀtt flickor som lever under patriarkala och hederstÀnkande familjeförhÄllanden Àr utsatta. Vi ville ta reda pÄ vilka sÀtt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur pÄverkar flickors frihet. De frÄgor vi vill ha svar pÄ Àr: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer prÀglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever Àven i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system dÀr gruppen kommer före individen.

AbstractThis study focuses on three generations of Kurdish women's view on honor. The study is a qualitative research based on three individual interviews. The aim of this study is to examine how three generations of immigrant women from a culture of honor is influenced over time by the majority culture and its values together with how these women affect each other mutually both consciously and unconsciously within the family. The study is based on two questions: What does"honor" mean to the three generations of women who are Muslim and Kurdish? Did these three generations of women?s idea of honor change over time as they have lived in Sweden? Results of this study have shown that the concept of honor has its focus on the woman's body, sexuality and chastity.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har ocksÄ skrivits ett flertal skönlitterÀra böcker i Àmnet samt skildrats i massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/mÀnnen som förövare, vilket naturligtvis Àr fullstÀndigt relevant utifrÄn de hÀndelserna som har skildrats. Det Àr emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den hÀr frÄgan, dels dÄ de sjÀlva kan rÄka ut för hedersrelaterat vÄld och dels dÄ de Àr bÀrare av denna kultur dÄ de sjÀlva en dag kanske ska bli fÀder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmÀn som berörs av s.k.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur individer med muslimsk tro ser pÄ sin egen livssituation i det svenska samhÀllet, utifrÄn religionsutövning, familj, synen pÄ heder, det egna ansvaret och kontroll. I kapitlet om tidigare forskning belyses faktorer som islam i Sverige och islamofobi för att skapa en förstÄelse för informanternas situation i det svenska samhÀllet. Studiens empiriska material har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt tretton individer som Àr aktiva i och regelbundet besöker muslimska samfund. Materialet har samlats in genom gruppintervjuer. DÄ studien Àmnar belysa individernas egna upplevelser har metod och teori förankrats i det fenomenologiska perspektivet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, SIS 133VT 2012 Handledare: HÄkan Jansson.